Rätt med EU-rätt?

Troligtvis är det på det juridiska området till visst gagn med unionen. Oisin Cantwell har i AB en längre och synnerligen läsvärd artikel rörande detta. I grunden handlar det om diskrepansen mellan HD och den s.k. lagstiftaren, i det här fallet den av Allianzen kontrollerade riksdag som går på den linje som den i juridiska sammanhang totalt inkompetenta ministern Beatrice Ask fantiserar fram vid sitt populistiskt kalibrerade köksbord. Cantwell har en del underbara formuleringar, exempelvis rörande det s.k. Manga-målet:

Jag är glad över att Freud slapp uppleva den moralpanik som krävs för att uppleva en konstform med rötter i 1100-talet som övergrepp på verklighetens barn. Men nu såg en dåligt utformad lag ut som den gjorde och domstolarna dömde därefter.

Lyckligtvis lyckades HD hitta ett sätt att stoppa stolligheterna i detta och en del andra fall, vilka exemplifieras i artikeln. Kruxet för tänkande människor, däribland de jurister som lyckats tillägna sig denna färdighet, är som Cantwell skriver:

Jag är förtjust i utvecklingen. Dels därför att min syn på straff ligger betydligt närmare HD:s än moderata och socialdemokratiska [min kursiv] justitieministrars (de senare tenderar att inte vara ett dugg bättre än Ask). Dels därför att jag känner kloka jurister som övertygande har argumenterat för att domstolen inte har haft något val då lagstiftaren i det närmaste har abdikerat. Vi ska inte heller glömma att HD har juridiskt utrymme att agera då politiker och lagar blir alltför knasiga.

Rörande juridiken trodde man att en sosse som Bodström skulle ha något att erbjuda som alternativ till den dumhöger som lever kvar i medeltida och bibliska hämndmotiv. Men knappast. Inom den politiska retoriken är det hårdare straff som gäller; den korkade marginalväljaren är rättesnöret och man väntar bara på livstidsargumentet ”kasta bort nyckeln” eller de idiotiska USA-lagarna om att ett visst antal ”resor” automatiskt leder till livstid. Dessvärre lär inte (S) lämna den populistlinjen.

En kamrat lät mig för en tid sedan läsa en artikel rörande konfiskation han ämnar försöka få publicerad. I den använder han i en not uttrycket socialmoderaterna. Gissa vilket parti han avser.

Jag måste alltså krypa till Canossa och erkänna att det finns positiva saker med Bryssel. Om det som händer långsamt i Bryssel i någon mån kan lägga sordin på dårfinkerierna från Asks köksbord är jag tacksam.

Lämna en kommentar

Filed under Juridik, Politik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s