Skolan och förstatligandet

Senast kommenterade jag det uppenbara att förstatligande av skolan är, åtminstone i det här landet, en förutsättning för att åter komma tillbaka till en s.k. kunskapsskola. Om man gör denna nödvändiga åtgärd, samt följer upp den med att återge lärarna rimlig lön och därigenom status, får man emellertid ett tråkigt problem. Rekryteringen har under de senaste 20 åren varit bristfällig vilket lett till att det nu finns ett stort antal lärare i systemet, de är i åldrarna 25-45, som saknar nödvändiga ämneskunskaper. Jag brukar kalla dem nickedockor eller stolpskott och jag träffade på dessa ”lycksökare” på lärarhögskolan i mitten av nittiotalet. En kamrat jag fortfarande träffar brukar kalla dem för ”Astrid Lindgren-gänget” eftersom de försökte kompensera bristande kunskaper med blåögdhet. För att höja yrkets status är det risk att man måste höja lönerna även för de malplacerade stolpskotten, vilket kanske inte verkar rimligt. Tyvärr ser jag ingen annan väg och förr eller senare går även Astrid Lindgren-gänget i pension.

Major Björklund har rätt i att skolan är trögrörlig i bemärkelsen att förändringars effekt tar lång tid. Alltså är det kostsamt att göra fel, eftersom det tar tid att rätta till. Tjugo års rekrytering av stolpskott är ett allvarligt fel som vi dessvärre får dras med och man kan hoppas att politiker härav lär sig att en högpresterande lärarkår är en värdefull nationell resurs. Vi hade denna nationella resurs. Vi har den inte längre. Ska vi försöka få tillbaka den?

Lämna en kommentar

Filed under Skolan

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s